Gud vad jag hatar hur livet blir ibland och att man inte kan bestämma eller kontrollera över saker. Är så himla arg och ledsen. 

Varken du eller jag behandlar varandra bra nu. Jag hatar det för det känns som vi hamnat i nåt konstigt mönster. Känns ensamt och som ett hål utan dig, vill absolut inte förlora dig...du betyder så mycket. Varje gång vi blir ovänner och börjar tjafsa så måste det gå åtminstonde några dagar innan vi kan prata ...jag blir så less på det.. det är inte rätt och så orättvist. Du vet att jag hatar det. Jag känner inte att jag är lika mycket en del av ditt liv då jag inte är med dig och dina vänner. Om vi ska vara tsm måste jag börja vara mer en del igen av ditt liv. Jag vet vi är unga mycket känns jobbigt...det är tiden man ska vara ung, festa och leva livet. Stunden man ska ta vara på livet medan man är frisk. Vissa känner sig klar med festandet medan andra är fortfarande där! 

För oss blir det en svår balansgång...jag vet att du vill mycket vara med din vänner och inte förlora dom. Jag förstår det så väl..för jag vet hur det känns att känna sig ensam och rädslan av att förlora en vän. Dina vänner festar i stort sett varje helg och jag vet att du inte vill missa för mycket så du inte senare blir tillfrågad och utanför. En helgkväll med dig och det känns som jag stjäl dig på nåt vis från dom. Men jag vet också att du uppskattar att vara med mig men samtidigt hänger rädslan hos dig kvar att bli lämnad utanför av dina vänner. 

Åter igen ensam och osäker. Inga rutiner. Jag är inte snäll mot mig själv. Jag tänker ofta dåliga och negativa tankar om mig själv. Självklart kommer tankarna och går, men mycket grundar sig i att jag saknar att ha nära vänner. Jag vet att om jag had...

Allt känns jobbigt och tråkigt med Corona. Jag är less på att känna att jag måste hålla avstånd när jag umgås med mina nära och kära. Jag är less på att känna ångest att gå till jobbet. Det är så tråkigt att man inte kunnat träffa M och M på flera må...

Gaaaaaaaaaaah.

Lördag och snart är semestern slut och livet återgår till verkligheten. Min semester har varit både upp och ned. Denna vecka har känt lite seg däremot speciellt helgen. Jag är nervös att börja jobba igen. Känns inte helt hundra på jobbet just nu vilk...

Ibland vet jag inte hur jag ska tänka. Just nu känns det som jag befinner mig i ett mellanläge. Många skaffar första barnet i min ålder. Jag vet inte ens om jag vill ha barn nånsin. Hur vet man? På nåt vis känns det ibland som man inte förändrats öve...