Varför är det så svårt att vara öppen? Varför har jag svårt för att säga saker högt? Varför har jag svårt att erkänna då jag mår dåligt högt för andra? Jag kan inte bli mer sårbar än vad jag redan är. Jag tycker det är jobbigt då andra i min omgivning mår dåligt och sämre eller är sjuka. Då känns det som jag måste hålla mig stark för deras skull. Självklart är det inte det bästa för mig, men jag vill inte att andra ska behöva oroa sig för mig då de inte mår bra...men jag vet att jag måste lära mig att sätta mig själv först ibland. Jag måste börja tänka på vad som kommer främja min hälsa till att bli bättre. Då jag mår dåligt slarvar jag med maten, vilket inte är bra. Jag hamnar i en ond cirkel där jag tänker om jag slarvar med maten kan jag inte träna. Jag vill inte gå ned i vikt då jag redan är väldigt smal byggd och jag in princip fått höra det hela mitt liv. Jag skulle må bäst av att äta bra och träna 1-3ggr/vecka. Det är dock jobbigt att komma igång och ibland har jag mina dagar då jag mår sämre och känner mig stressad och då känner jag ingen motivation, men jag vet jag måste försöka tänka positivt och försöka kämpa. Det är extra svårt just denna tid på året.