Allt känns jobbigt och tråkigt med Corona. Jag är less på att känna att jag måste hålla avstånd när jag umgås med mina nära och kära. Jag är less på att känna ångest att gå till jobbet. Det är så tråkigt att man inte kunnat träffa M och M på flera månader. Man vet inte hur många år de har kvar i livet. Jag har tänkt många gånger tur att A inte levde nu..då skulle jag inte kunnat träffa henne överhuvudtaget. Måste vara jättejobbigt och frusterade för de som lever i svår sjukdom eller har anhöriga som lever med en svår sjukdom eller ja..befinner sig i riskgrupp. Även de som har anhöriga på boende eller i en annan stad. Coronaviruset påverkar alla. Jag hoppas vaccinet ska göra verkan så vi kan återgå till att kunna leva som förr. 

Jaa..det känns lite tyngre idag. Det känns som jag inte kan tänka klart. Vissa dagar är tyngre än andra. Det känns som tiden går men att jag aldrig blir äldre. Jag vet att jag har förändrats på många sätt och vis...men ändå har jag svårt att se frammåt. Jag har svårt att tänka mig ett liv med till exempel barn. Vill jag ha barn? En del som jag känner har redan fått första barnet. Jag har aldrig reflekterat så mycket om jag vill ha barn. Såklart vill jag leva i ett stabilt förhållande först..kanske därför jag aldrig tänkt så mycket på barn förr. Hahha hur mycket jag än tänker kommer jag inte fram till något beslut! Känner mig fortfarande som M och P minsting. Det kommer väl aldrig förändras. Men när känner man sig vuxen?? Jämför mig så mycket med mina vänner nu när vissa har hus och barn. Jag tänker på dem och tänker att de måste leva det optimala livet. De är säkert lyckliga. De har någon att komma hem till. De känner sig inte ensamma. Tjafsar de ens eller kommer de alltid överens? Finns kärleken mellan dem? Mycket snurrar i mitt huvud. Jag känner mig mindre bra och mindre värd för att de har kommit längre. JAG VET att de inte finns något "kommit längre" egentligen och att jag borde inte tänka i dessa banor. Jag borde leva mitt liv som jag vill...men det är just det att jag har svårt att ta beslut. Inget känns klart och tydligt.

Med detta inlägg ville jag endast lätta på mina tankar. Jag tänker om jag skriver kanske det inte snurrar runt lika mycket i huvudet.  

Åter igen ensam och osäker. Inga rutiner. Jag är inte snäll mot mig själv. Jag tänker ofta dåliga och negativa tankar om mig själv. Självklart kommer tankarna och går, men mycket grundar sig i att jag saknar att ha nära vänner. Jag vet att om jag had...

Gaaaaaaaaaaah.

Lördag och snart är semestern slut och livet återgår till verkligheten. Min semester har varit både upp och ned. Denna vecka har känt lite seg däremot speciellt helgen. Jag är nervös att börja jobba igen. Känns inte helt hundra på jobbet just nu vilk...

Ibland vet jag inte hur jag ska tänka. Just nu känns det som jag befinner mig i ett mellanläge. Många skaffar första barnet i min ålder. Jag vet inte ens om jag vill ha barn nånsin. Hur vet man? På nåt vis känns det ibland som man inte förändrats öve...

Jag borde vara överlycklig att det är fredag och helg. Jag önska bara jag hade någon att dela den med. Någon att sitta med på balkongen i kvällssolen. Det skulle ha varit den perfekta fredagen ikväll. Just nu känns allt kämpigt. Jag har tappat mig sj...