Jag vill du ska höra av dig och visa någon slags ånger...jag vill inte det ska bli helg och du ska vara onykter och ringa mig och vara konstig och arg. Nej det skrämmer mig. Jag vet inte hur jag ska fixa oss, jag vill bara att du ska prata med mig i lugn och ro...det är enda sättet att lösa saker. Jag känner mig snart inte bekväm med dig om det här ska fortsätta. Jag älskar dig när du är som killen jag träffa från början..genomsnäll med ett gott hjärta! Jag hatar alkoholen och vad den gör med dig, jag hatar när du är arg och kan på nåt vis inte kontrollera din ilska. Det går sneppet för långt. Jag blir rädd. Detta suger energi ur mig om det ska fortsätta. Varför är du så himla arg? snälla lös detta med mig på ett bra sätt.