Okej min så kallade bästa vän skulle som sagt ha fyllt 25 på söndag, känns totalt deppigt och grått att jag inte kan beskriva det med ord. Det gör så ont för jag vet det här skulle ha varit en bra helg! Vi skulle ha firat ordentligt! och nu är det världens sämsta för jag vet inte vad jag ska göra. 

Mitt liv känns grått och händelselöst just nu...det går på repeat med andra ord. Känner mig missförstådd som människa. Är rädd för att visa vem jag är, för folk dömer så lätt hela tiden. Något jag är fruktansvärt less på. Känns som jag även byggt upp en tjock mur runt om mig...jag är så sluten och inåt istället för öppen.  

Jag längtar efter nåt annat! Något nytt! En förändring av något slag. Det är svårt att vara bland folk, vara ärlig och endast vara glad kanske 50% och inåt finns ett grått trassel som jag inte vet om jag förstår mig på själv ens. Jag vet att allt går om man har viljan men då en stor sak är motigt blir det andra också lätt motigt. Det blir kämpigt och motvind konstant och det känns som jag varit där ett tag nu. I motvind..och det känns sååå segt. Jag vet jag måste ändra mina tankar, mitt tankesätt, vill ha saker att se fram emot.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Åter igen ensam och osäker. Inga rutiner. Jag är inte snäll mot mig själv. Jag tänker ofta dåliga och negativa tankar om mig själv. Självklart kommer tankarna och går, men mycket grundar sig i att jag saknar att ha nära vänner. Jag vet att om jag had...

Allt känns jobbigt och tråkigt med Corona. Jag är less på att känna att jag måste hålla avstånd när jag umgås med mina nära och kära. Jag är less på att känna ångest att gå till jobbet. Det är så tråkigt att man inte kunnat träffa M och M på flera må...

Gaaaaaaaaaaah.

Lördag och snart är semestern slut och livet återgår till verkligheten. Min semester har varit både upp och ned. Denna vecka har känt lite seg däremot speciellt helgen. Jag är nervös att börja jobba igen. Känns inte helt hundra på jobbet just nu vilk...

Ibland vet jag inte hur jag ska tänka. Just nu känns det som jag befinner mig i ett mellanläge. Många skaffar första barnet i min ålder. Jag vet inte ens om jag vill ha barn nånsin. Hur vet man? På nåt vis känns det ibland som man inte förändrats öve...