äntligen äntligen helg efter en seeg men bra eftermiddag😏👍

har två heldagar kvar, sen kan jag äntligen putsa ut och vara ledig 1 och 1/2 dag idag innan nästa jobbvecka drar igång med mestadels heldagar. Haha är lite less på att jobba just nu..plus att det är lite rörigt på jobbet med folk som ska sluta. Snart ska man söka in på högskola, jag känner lust att söka...man kan ju alltid tacka nej faktiskt:) Annars har jag lust att hitta ett annat jobb mot hösten. Tror det skulle kännas uppfriskande även fast man inte vet var man hamnar och om det blir lika bra.

När grät du senast och varför?

Idag, kände mig trött efter jobbet och vädret känns bara skit idag. Började tänka på mycket annat tungt i det förflutna.

Tre saker som du avskyr:

Folk som pratar skit om andra

Folk som är kaxiga på ett dåligt sätt

Ångest, oro

Hur var du i skolan:

Nog den som var blyg, speciellt i större grupper. Kunde lätt tänka mig bort i andra tankar när andra pratade (som lärare). Trivdes inte alls bra med linjen i gymnasiet. Misstrivdes mest i gymnasiet. I högstadiet umgicks jag med barndomskompisar och hade roligt.

Vad blir du stressad av:

När andra folk runt omkring mig inte mår bra. Att stiga upp tidigt många dagar i rad? haha. Nämen en hel del...framtiden bland annat.

Tre saker du älskar:

Stugan

Natur

Grey´s anatomy

En situation som du tycker är jobbig/pinsam:

När det blir väldigt tyst i en grupp (ex. fikarummet) Haha att tanka bilen..men börja överkomma det nu.

När känner du dig vackrast:

Efter duschen

Finns det något du samlar på:

Nej, är ingen samlare än så länge iaf

Något du funderar mycket över:

Framtiden och det förflutna, har varit en orolig själ ett tag nu

Ett yrke du skulle vara dålig på:

Att jobba som personlig assistent, aldrig testat. Men skulle bli för uttråkad och instängd att stanna en dag hos en annan människas hem. Ett till, chef. Passar inte mig..

Slutligen ett yrke du skulle vara bra på:

Svår fråga..det jag gör nu? haha nämen vet inte riktigt ännu.

Snart vänta jobb.. hade gärna varit ledig längre. Men men...dagarna på jobbet känns otroligt sega då vi är övertaliga. Plus att kvällarna är lugna:| haha jag är väl hemma igen om 20år eller så..

Idag har jag en ledig dag..gud vad jag älskar lediga dagar men vem gör inte det😋 tog en lång sovmorgon, sovde hos I inatt. Nu är jag hemma och har nyss ätit lunch. Ikväll vankas bowling med syrran och två kusiner:) Funderar nu snart på att träna, sedan duscha och hitta på någon mat.

Angående mitt förra inlägg...jag har fått höra massvis med ggr av mestadels äldre människor.(i och med att jag jobbar med dom nästan varje dag) ja vissa har kommenterat...du är ju så mager, så smal,du måste ju äta mer, du kan få några extrakilon av mig. Jag blir lite ledsen då de säger så, vad har dom för rätt att säga så? De känner inte till mig eller mitt personliga bagage. Äldre som ska vara så visa och kloka men ändå finns det människor överallt som kan vara så klumpiga. Jag menar tänk till en extragång. Tänk om jag haft anorexia eller nån annan slags historia i bagaget. Nu är det inte så..men man vet aldrig vad andra människor har i bagaget. Att säga du ser tjock ut är lika fult som att säga,vad mager du ser ut. Det är likadant! jag har alltid varit så smal i utseendet som jag ser ut nu. nån enstaka kilo hit och dit kanske. Det handlar inte bara om vad man äter även gener spelar roll. Om man inte är nöjd med sig själv kan man alltid sträva efter nåt annat men man ska inte känna press från samhällets ideal och vad folk lägger ut på sociala medier eller vad du får för kommentarer om ditt utseende. Visst det finns ohälsosamt mager och ohälsosam fetma och då kanske man behöver en knuff. Men det är väl bättre om det kommer från rätt person?en vän eller en familjemedlem..dom är ju runt omkring en och känner dig närmare än en ytlig kontakt. Sociala medier som fb, instagram kan förstöra så mkt för många. Även om det är kul ibland också. Det bästa är om man tänker till en extragång innan man lägger ut en bild eller säger en kommentar till någon man känner halvbra.☺🙃

Så tavlan jag fick av dig... orden..det känns som jag sviker dig. Ensamheten känns större och större, jag vet inte hur jag ska klara av den. Jag trodde det var smart att flytta hem ..stå på egna ben. I slipper se mig ledsen. Känslig. Han träffade mig inte innan den sorgeprocess. Jag var aldrig så känslig förut eller velig, stressad över livet. Har något av det här ens gjort mig starkare? Jag vänder mig till mobilen pga ensamhet:( Jag vet intw hur jag ska vara för att folk ska vilja vara med mig. Vad gör jag fel? Varför hör ingen av sig till mig? Är det för jag inte syns? Är jag för tyst? Är jag intw rolig nog? Hur ska jag hitta tron på mig själv? Hur slipper jag denna ångest och stress för att inte vara tillräcklig mot andra. Har jag för höga krav på mig själv? Det här är frågorna jag ställer till mig själv.