Ensam och semester...jaa det blir väldigt ensamt på dagarna. Ingen hör av sig om något roligt, känner mig nere just nu. Vet inte om jag har en lägenhet på G..vet inte vad jag ska göra av mitt liv medan alla andra är påväg nånstans. Jag har just nu inget att se fram emot. Jag vet att mycket beror på en själv. Men det gör så mkt att umgås med folk..då finner man motivation. Det är så svårt att finna motivation när man är ensam. 

Umgick iallafall med I igår vi såg filmen miracles from heaven..tror det var mest jag som var peppad på filmen haha..Var en ganska tung film..hade inte trott det, men den slutade verkligen bra! Ett mirakel hände! Det sägs att filmen är baserad på en sann historia, känns helt otroligt att berättelsen ska vara sann, men man vet aldrig som sagt.

Om en timme ska jag försöka peppa mig ut på en löprunda..får se hur det går helt enkelt!

okej ibland blir man helt jävla less på sina närmaste som man verkligen trodde mer om! Less på sanna som ska vara ytliga och egotrippade som inte tänker längre än på sig själva. Allt handlar om dom, allt de pratar om...förstår inte heller hur man kan bli så ytlig? Varför ska människor vara så jävla skadade och twistade? Allt som beror på hur de har växt upp och haft för erfarenheter i sitt liv. En anledning varför jag har så himla svårt för människor. Jag blir så less på sanna som ska behandla en dåligt. Man tror man kände personen efter några år ....Varför kan inte allt vara som i början då man träffas? Man behandlar varandra så bra då ..man tar inte varandra för givet! Vet inte vad jag ska göra med dessa människor i mitt liv...det suger energi! Och alkohol gör inte deras beteende bättre! Energitjuvar! Åh faaan vad arg jag blir.....

Ja nu har jag haft ledig helg och imorgon går jag på semester i hela 4 veckor😯 hehe..har faktiskt fått lite ångest över att jag ska vara ledig så länge ...3 veckor hade väl räckt?:S Så vad jag ska göra med all denna lediga tid..det blir spännande! Eller så blir det icke spännande haha.. ah iaf sista veckan kommer vissa i familjen ha en ledig vecka, så det känns ju skönt iaf. Jag vill verkligen se till att träna 2-3ggr i veckan och äta bra mat regelbundet. Sedan ska jag försöka rensa och städa här i källaren och ev söka lägenheter. Dock sa min kompis en bra grej att det är bra att var ledig några veckor i sträck..då får kroppen en chans att ställa om sig och vänja sig.

Kom och tänka på en sak.. detta år i november skulle du ha blivit 25år. Ååh hade så gärna velat planera ditt födelsedagsfirande tsm med dig och jag vet att du hade känt precis likadant och vet att det skulle ha blivit en riktigt jävla bra dag. Vi passade så himla bra ihop på nåt vis. Vi komplettera varandra så bra. Kan inte beskriva med ord hur mycket du har givit mig genom att bara vara du! Min finaste granne kommer aldrig sluta sakna dig, omöjligt.

Vi hamnar i ett hjul, samma mönster om och om igen. Jag bryr mig så så mkt om dig, jag vill att du ska må bra! Just nu mår inte nån av oss bra i förhållandet. Självklart då båda är på bra humör, lojala och omtänksamma mot varann. Då älskar jag oss. Jag vet att det inte alltid kan vara så i ett förhållande..klart man tjafsar och tycker olika ibland, men det finns en gräns också. Då man ser att man inte kommer framåt, att det inte blir någon skillnad. Jag älskar mig själv också, jag vill att jag ska må bra och jag tror du vill det med. Men det bästa just nu kanske är tid ifrån varandra. Du måste lära dig tro att du är tillräckligt bra för mig. Jag kanske kan ge dig mer bekräftelse men i slutet av dan handlar det ändå om vad du tycker om dig själv. Du är en fin kille och du måste veta det själv. Det spelar ingen roll vad min syster sa för vi hade redan problem innan dess om avundsjuka. Det här är mitt första förhållande någonsin, jag har lärt mig mycket under våren vägen och kommit till insikt hur jag vill att ett förhållande ska vara. Jag vill inte att du ska känna dig otillräcklig och mindre värd. Jag ser så mkt annat i dig att det är omöjligt att du ska känna så. Jag vill att vi ska må bra i oss själva och tillsammans. Just nu gör vi inte det. Du har fått ha mycket tålamod de senaste åren då jag brottats med sorg och känt mig nere, ledsen, orolig. Det har varit påfrestande för dig också...och mitt mående då hade inget med dig och göra. Det är så viktigt att du vet det. Kan inte heller skriva förlåt då det inte var mitt fel att det blev så..jag var inte alltid så närvarande i mig själv. Du är värd mycket för mig ❤och jag vill att du ska känna så om dig själv också. 

........

I efterhand känns det konstigt nästan 3 år efter. Jag kände mig inte alls närvarande. Jag var där men jag var ändå någon annanstans. Jag vet inte vars men det kändes bara som en konstig hemsk dröm. Ja..jag var nog i chock. Att säga adjö ..hela dagen gick för snabbt. Den kändes inte riktigt. Det kändes bara så oerhört fel. Att stå där utanför i en ring och se dom köra iväg dig i kistan och där står vi allihopa kvar...Den här dagen tror jag att jag kommer alltid minnas mer eller mindre tydligt. Men just hur jag kände då är något svårt att beskriva..tårarna rann såklart nedför kinden. Jag visste att hela cancerresan skulle sluta på nåt sätt. Men jag kunde aldrig vara förberedd på den här dagen..